Domare

Domarutbildningen såg jag som en naturlig utveckling av mitt hundintresse. Eftersom jag alltid varit intresserad av anatomi och dess inverkan negativt och positivt på rörelseschemat hos djur var detta ett sätt att lära mig mera. Jag ansökte och antogs till utbildningen 1991. Allt pluggande av anatomi och bedömningsteknik kändes smått omöjligt till att börja med, det var så länge sedan jag pluggat ordentligt. Utbildningsgången är lite annorlunda numera, men avslutas även nu med en knapp veckas praktisk bedömning tillsammans med övriga “preparander”, normalt 15-20 stycken som samlas på ett ställe under handledning av “gamla rävar” (missförstå mig rätt)

Vår kurs hölls på ett, ur hästsportsynpunkt, anrikt område, vilket passade utmärkt för flera av oss. Vi höll nämligen till på Strömsholm, där den huvudsakliga ridsportsutbildningen avhålles i landet. Fantastiska omgivningar, jättefin sammanhållning bland kursdeltagarna och kompetenta lärare. Dessa dagar var mycket minnesvärda. Sista dagen examinerades vi och skulle sedan ge oss ut i ringarna för elev-och aspiranttjänstgöringar. Jag insåg snabbt att bor man i Norrland innebär det mycket resande för att göra dessa tjänstgöringar för rasdomare. Sommaren tillbringades alltså mycket på resande fot och för en gångs skull inte för att meritera egna hundar utan för att “meritera sig själv”. För min del gjordes tjänstgöringarna i bl a Borås, Norrköping, Helsingfors, Sandviken, Malmö, Tjolöholm. Och faktiskt även på riktigt nära håll som till exempel Piteå och Sundsvall.

Under de närmaste åren efter preparandkursen blev jag auktoriserad på samtliga retrievers. De egna hundarna fick stå tillbaka ganska mycket, det var svårare än jag trodde att kombinera eget utställande, jaktprovsstarter och domarvärvet.

Med min lärarbakgrund tillhörde jag den grupp som handplockades för att hålla kurser i anatomi och bedömning på olika orter i landet. Några sådana helgkurser har jag haft, mycket givande att träffa så många entusiastiska hundmänniskor, de flesta uppfödare och förhoppningsvis har några blivit inspirerade till att döma själva.

Jag är alltså sedan 1991 auktoriserad exteriördomare och kommer under närmaste tiden att försöka utbilda mig på en del spanielraser. Tack vare auktorisationen har jag sett många fantastiska platser. Specialklubbsutställningarna i t ex Canada, USA, Italien, Frankrike, Holland och Schweiz har också gett möjlighet till jaktprov ena dagen, vilket naturligtvis även det har vidgat vyerna, jag har kommit till ställen jag förmodligen inte skulle valt att resa till “utan anledning”.

Några minnesvärda domaruppdrag:
WDS Paris 2011
Tollarspecialen, Sverige
Tollarspecialen, Finland
Norsk Specialutstilling
National d’Elevage, Dampierre, Frankrike
National d’Elevage, Sully sur Loire, Frankrike
Bath Championship Show, England
Retrievers Club Italiano, Barberino, Italien
Labrador retr Club Show, Holland
Flatcoated retr special, Danmark
Flatcoated retr Club Show, Holland
American Flatcoated Specialty, Rhode Island 2009
Retriever Club Show, Langenthal, Schweiz
EuroDogShow, Bratislava, Slovakien
EuroDogShow, Celje, Slovenien
Dogs4All, NKK, Lilleström, Norge
Czestochowa, Polen